Kissen i trädet
I dag har det varit en händelserik dag, puh. Är helt slut! Min svärmor, som bor i huset bredvid ringde i morse med panik i rösten. Vår underbara lilla skitkatt Tusse, hade jagat upp hennes lilla livrädda katt i trädet. Tallen som han satt i, är väl ca 20 m hög och han satt nog i alla fall 10 m upp. Han satt och skakade, och mjauade om vartannat. Var femte minut snubblade han till och ramlade nästan ned på berget, och jag höll på och kissa på mig av rädsla. Katten har blåsljud på hjärtat och är således inte lika stark som vanliga katter. Han är dessutom köpt från ett lokalt katthem, Fiahemmet så han har haft en tuff start på sitt liv och är väldigt rädd för allt och alla.
Då min svärmor är änka och ensam, är katterna Silver och Sotis nästan det viktigaste i hennes liv, så hon var ju fullt förståeligt helt förtvivlad. Jag sprang och hämtade stegen, och försökte få den att stå ordentligt mot trädet. Marken var dock så ojämn nedanför tallen, att det hade varit livsfarligt att gå upp på stegen utan att någon höll i ordentligt. Dennis jobbade och min svärmor är sjuk och inte så fysiskt stark.
Men plötslig kom älskade mamma, pappa och Karro, som räddare i nöden och hjälpte till att hålla stegen så jag kunde (trots höjdrädsla!!!) klättra upp och hämta Kissen. När jag kom upp tillräckligt högt, så hoppade han rakt över till mina axlar. Han klamrade sig fast om min hals för glatta livet, medan jag så försiktigt som möjligt, klättrade ned samtidigt som jag balanserade honom på axlarna. Jag blev överlycklig för att han litade på mig tillräckligt för att förstå att jag kom för att hjälpa honom istället för att bli rädd och klättra ännu högre upp! Superduperglad!! Den glädjen jag kände har jag levt på hela dagen!! Min svärmor blev så jäkla överlycklig, så det blev ju en väldigt bra dag trots att den började så tokigt!
Nu ska jag gå och lägga mig! Natti natti sov gott, kära läsare !
Kommentarer
Trackback
