Pizza..

Nu kom min D hem, med pizza! Hm, ingen favorit precis men den här var faktiskt väldigt god! Men jag äter inte en egen, det orkar jag inte! Den här var verkligen stor, men det är klart den kostade 90 kronor också. Han hade köpt den på ett nytt ställe, Yam Yam tror jag att det hette. 

 I kväll ska vi se på film. Bröllopsduellen tänkte vi se, jag har hört att den är bra! Hoppas!

                                      
                                                                            Ha en trevlig kväll!!





Work in progress

Lägger in denna igen så jag kan lägga den i rätt kategori. Den är fortfarande inte färdig men nu gick det lite bättre att scanna in den! Man lär sig..
Nu väntar jag på att min D ska komma hem, han jobbar sista dagen innan sin semester! Skönt! Vi funderar på att måla vardagsrummet vitt, faktiskt. i så fall har vi lite att göra!
Denna har jag tecknat med blyerts och kol. Jämnat ut den lite i Picasa!

Älskar er...

Det här inlägget tillägnar jag min familj. Mamma, pappa, Fia och Karro. Jag älskar dem och de betyder otroligt mycket. De finns alltid där när man behöver hjälp. Tar jag ett snedsteg så finns de alltid där för att fånga upp mig. 

 Nu när man växer upp och ska bli vuxen, så kommer man på sig själv att längta tillbaka till den där bekymmerslösa tiden. En tid när ens största problem var att orka upp på morgonen för att hinna med den tidiga bussen till skolan, eller vad man skulle ha för kläder på sig. Man tyckte att allt var så tråkigt  och jobbigt då, men man hade det fantastiskt bra. Man uppskattade det inte då som man borde gjort, men att sitta i köket allihopa och dricka varm choklad på kvällen var faktiskt det mysigaste man kunde göra. 

 Tiden måste dock ha sin gång och man måste ta steget och flytta hemifrån.  Men det betyder inte att man inte längtar hem ibland för det gör man. Det betyder inte heller att jag inte älskar er, för det gör jag. Nu och för alltid!

                                         

Kissie och Kenza...

  Jag satt och funderade lite på hur man ska marknadsföra sin blogg. Marknadsföra låter lite fel, men det är ju vad man gör. Att sitta och skriva för sig själv, känns ju minst sagt lite underligt. Ungefär som att gå och prata för sig själv, det gör man inte alltför ofta och inte utan att känna sig lite udda!  
 
  Det är en  fantastisk känsla att veta att någon faktiskt läser det man skriver. Nu är det dock lite tomt.. Men syns man inte så finns man inte. Hur ska man då synas? 

   Man kan köra på Kissie-stilen, det vill säga vräka ur sig vad som helst för att få lite uppmärksamhet. Allt för att provocera sig till uppmärksamhet. Kanske inte värt att sälja sin själ för att folk ska reagera och på så sätt generera lite cash?
Eller kanske Kenza-stilen, sitta posa och puta lite och föreviga det 100000 gånger? Inget ont om dessa tjejer, de är båda framgångsrika och säkert gulliga under " bloggytan".

  Summa summarum, jag vill att någon ska läsa bara utan att  sälja min själ, men jag vet inte hur jag ska bära mig åt! :)



 

På bättringsvägen...

 Hej!  Nu börjar jag bli människa igen! Jag har varit lite sjuk, är väl det fortfarande men jag börjar må lite bättre alla fall. Nu börjar jag kunna använda huvudet igen. Ordet "skallebank" har fått en helt ny innebörd för mig. Det känns bokstavligen som om det sitter en liten tomte och bankar skiten ur mitt huvudet. Livet är hårt. Hehe...

 Jag har märkt hur glad man blir av att läsa lite kommentarer! Tack! Känns tråkigt men samtidigt bra att veta att det finns andra som känner som jag och går igenom liknande situationer. 

Nu håller jag på att skissa på en teckning, en beställning skulle man kunna säga. Min systers pojkvän har världens snyggaste bil, en Nissan 350 Z och han vill att jag ska designa något till ett ledigt område på instrumentbrädan. Resultatet kommer jag att lägga upp sedan här på bloggen. Hans bil ser ut så här, fast den är lite snyggare i verkligheten! Fasen, jag skulle vilja ha en sådan! Synd bara att man är en extremt fattig student!


Nissan 350z



                                                                        

Tårar....

 Jag har nu haft bloggen i tre dagar. Jag tycker det är en positiv händelse i mitt liv, den får mig att fly från mitt eget liv. Vilket kan vara välbehövligt ibland. Glömma den sorg jag känner djupt i mitt hjärta.
 Livet är ju inte lätt, det vet vi, men måste det vara så löjligt jobbigt?! Jag skulle hellre själv bli sjuk än att den jag älskar blir sjuk. Jag genomled ett helvete när min älskade mamma drabbades av en allvarlig sjukdom, men hon som måste vara världens starkaste kvinna klarade det! Ska helvetet börja om nu och drabba mitt allt? Oj, hoppas inte mina tårar förstör min dator. Det vore ju synd....


         


        Ska gå och lägga mig. Men ta hand om er. Kramar till er som läser min blogg, Det betyder mycket! Tack! God Natt!

Min skiss som håller på att bli teckning....

 Detta är vad jag styr med nu. Ritar och ritar för hela slanten. Då och då googlar jag lite, för att se om jag skulle kunna ordna en ny design till bloggen själv. Jag är inte vidare skicklig på datorer överhuvudtaget så det kanske är ta sig vatten över huvudet!

 Hehe, ser nu att jag kommer att behöva göra några nödvändiga korrigeringar på teckningen nedan. Kvaliteten blir så dålig när man fotar. Usch! Ganska bra att fota (skulle dock hellre scanna in den) för att sedan titta och bedöma om man gjort några fel. Jag säger bara psycho-eyes..



Min teckning som jag håller på att rita nu, denna är bara fotad. Scannern 
är på tyska. Får vänta tills min älskling kommer hem...

Ana Beatriz Barros

 Det här måste vara en av världens vackraste kvinnor, men det är klart hon är ju inte Victoria's Secret modell för intet. 
Victoria's Secrets modeller är ofta väldigt "söta". High Fashion modellerna som struttar på catwalken är snygga på ett mindre lättillgängligt sätt, ofta på ett unikt sätt. Victoria's Secrets modellenas skönhet är ofta uppenbar,  men inte mindre slående för det. 
 Jag håller på att rita av ett reklam jobb som den här damen har gjort. Kanske lägger in ett utkast ikväll.


                                     
                                                                                                                                  Ana Beatriz Barro, visst är hon söt!?
                                                                                                                               


Lilltissen...


 En av världens sötaste kissar. Denna lilla Norska skogskatt bor hos mina föräldrar tillsammans med sin halvbror Vegas. Kissen på bilden heter Tiesto, men kallas för Tisse eller Lilltisse (han är minst och yngst). Det kanske inte syns så tydligt att det står Tiesto på bilden, men jag tror att jag är lite ursäktad då detta var mitt allra första försök till att göra något i Picasa. Det är inte bara enkelt, får läsa instruktionerna eller något. Har man en Mac som jag har, är det lätt hänt att man blir lite lat då allt sker så smidigt med en Mac. 

 Men nu jäklar, ska jag göra det lite fint här på bloggen. Nästa steg är en lite mer inbjudande design, funderar på att skaffa lite hjälp med det. Verkar vara ganska många som erbjuder sina tjänster på det området här i bloggvärlden. Vissa bloggar är riktigt snygga! 

 Nu ska jag nog ta och ringa min syrra, hennes kille klarade precis teorin för lastbil. Grattis, så duktig, man blir ju riktigt stolt!



Star-filled sky...


 Ibland kan man känna sig lite nedstämd och det känns som om problemen tornar upp sig vid horisonten. De problemen som finns i mitt liv just då, känns övermäktiga och svåra att klara av. Då måste man finna inspiration någonstans. Svaret är enkelt, en himmel fylld av stjärnor.

 Jag och D bor på ett berg i skogen och jag aldrig har jag skådat en så vacker stjärnhimmel som vi har här vid klart väder. När man står under allt det otroligt vackra, gnistrande och framför allt ofattbart, så känner man sig liten. Problemen blir plötsligt triviala och man fylls av styrka. Tankarna skingras omedelbart. Om jag inte vore så förbannat rädd för insekter så skulle jag sova under bar himmel. Det finns inget vackrare. Mitt inre fylls av ro när jag står under vår stjärnhimmel.



Regn, regn och regn...

 Vaknade av att regnet smattrade obönhörligt mot rutan. Ville inte gå upp. Vaknade med en känsla av melankoli och en oro i magtrakten. Det känns mörkt och  dystert, jag kan inte sätta fingret på vad det är som känns fel. Jag hinner knappt vakna innan ångesten börjar krypa i mig. 

 Ser in i dina ögon, söker något, men de avslöjar ingenting. Önskar att du kunde öppna dina innersta rum. Jag känner mig avskärmad från oss, när du inte släpper in mig. SLÄPP IN MIG! Skulle jag lagt ned tid och ork och mängder av tårar i fem år för att sedan slänga bort dem på grund av dina outtalade sanningar. Då känner du inte mig.
 Jag älskar dig av hela mitt hjärta, det är min sanning.

                                          
      

    Jag blev förresten lite glad när jag såg att jag fått min allra första kommentar. Tack Lisa, den värmde!
 Nej, nu ska jag ta mig i kragen och försöka göra något vettigt. Även om jag försöker hålla för öronen så hör jag damm och pälshögarna i hörnen kalla på mig. Bara att ta fram min kära vän dammsugaren som brukar vara tvungen att dyka upp flera gånger om dagen. Att ha tre djur i ett litet hus innebär päls, päls och återigen päls. Överallt!

Nu kliar det i fingrarna....

Nu håller det på att bli ett nytt inlägg...Detta var ju kul! Skulle ju vara ännu roligare om någon läste också... :)

Jag slänger in ytterligare en bild. Lika bra att berätta att jag finner stor inspiration i kvinnan, kvinnokroppen är otroligt vacker. Mjuka och böljande former.  Målar allra helst kvinnoansikten dock. Jag har alltid känt mig ful (så långt jag kan minnas har jag känt så) jag tror att jag undermedvetet skapar idealkvinnan, eller fantiserar om hur jag skulle vilja se ut kanske.  När det gäller förhållanden och kärlek så föredrar jag män, men när det gäller att rita så är det alltid roligare att rita kvinnor.




Kvaliteten på denna teckning som fotad är fruktansvärd, den ser faktiskt mycket bättre ut i verkligheten. Morgondagens projekt blir att scanna in lite teckningar....
    
Kramar// M

Välkommen till min nya blogg!


Nyare inlägg
RSS 2.0