Höstmörker.
En genomgående trend bland de bloggar jag läser, är sorg. Många är ledsna och går igenom svårigheter. Jag är en känslig person och lider med dem. Jag kan relatera, speciellt för tillfället.
Jag undrar varför så många är deppiga just nu? Hösten närmar sig med stormsteg och det kan definitivt vara orsaken. Jag är ett undantag. Jag älskar snö, vinter och kyla. Jag blir inspirerad av glittrande snö, stillheten och en rosa horisont. Finns inget vackrare. Jag längtar efter ett riktigt tufft snöbollskrig! Tvärtemot de flesta, så bli jag deprimerad på våren, när sommaren börjar knacka på dörren.
Det blir mörkare och mörkare ute, och det speglas i bloggarna. Visste ni att det är till hösten, de flesta förhållandena tar slut eller börja knaka i fogarna? Så är det tydligen.
En som har det jobbigt just nu är Ida, www.eldnatt.blogg.se. Jag hoppas allt ordnar sig snart. Det låter hopplöst men allt blir bättre så småningom, även om det känns som om man ska gå sönder.
Ida var faktiskt den första personen som köpte teckningar av mig via bloggen. Jag känner mig hedrad och tacksam för att hon tycker jag är tillräckligt bra!
Teckningen nedan äger inte jag längre, den tillhör Ida. Hon har köpt två teckningar av mig. Jag har ganska uselt självförtroende så det blev fyra teckningar hemskickade till Ida tillslut, då jag inte tyckte att de första dög.
Ida, du ska veta att jag tänker på dig ♥
Ledsen..
Man är ju lite smått ledsen nuförtiden. Det är så mycket nu. Mig själv, min sambo och miljoner problem runtomkring. Det reflekteras givetvis i det jag målar eller ritar. Denna satt jag med tre timmar i går kväll. Jag vill inte gråta mer. Snälla, torka mina tårar. Det är så jag känner.
Sjuksköterska..
I morgon börjar allvaret igen. Plugget. Tvånget. Människor.
Jag är övertygad om att jag valt rätt yrke, sjuksköterska. Den första veckan vi hade praktik resulterade i en förfrågan om anställning när jag studerat klart, så det gick ju över förväntan och fungerade lite som en bekräftelse vad gäller yrkesvalet. Jag är en vårdande person, det brukar de flesta påpeka.
Men jag har problem med människor, lite social fobi så att studera är ett helvete. Jag har inga problem med patienter, bara att plugga. Kallsvettig, bultande hjärta och torr i munnen, det är vad som händer. För att inte tala om ångesten, pulsen ligger konstant på 120. Inte bra. Men ändå vet jag att jag måste. För om mitt psyke fick bestämma skulle jag isolera mig från allt och alla i all evighet. Livet är ju kort så det vore ju dumt. Så det är bara och möta rädslan och bara göra. Göra det jag fruktar mest. Men det känns i magen.
Ny teckning...
Hej! Hoppas att allt är bra med er! Jag är fortfarande sjuk men jag ska in till Norrköping och gå på möte! Jag är så seg! Usch... det tar på kroppen att ha feber. Den ger sig inte riktigt..
Men i alla fall, jag har orkat rita lite. Jag passar på, då skolan snart börjar och då finns det inte så mycket tid till sådant!
Den här ritade jag igår, men den är inte riktigt klar än. Jag tror att hon ska bli brunett så småningom och så ska skuggorna fläskas på lite!
Jag tänkte lägga upp den igår så jag fotade den igår, men den blev så gul (kolla på bilden längst ned) så jag lät bli. De är fotade med min Nikon så de är lite sneda, de låg visst inte plant. Detta gäller även bilden i inlägget innan.
Gul va? Hehe.. artificiellt ljus
Lekte lite med pastellkritor..
Kan meddela att jag fortfarande är sjuk... Inte så kul! Har sovit nästan hela eftermiddagen, men när jag vaknade så var jag lite ritsugen.
Saknar färger lite. Jag har känt att ta fram mina oljefärger och penslar är ett alldeles för stort projekt just nu. Så då är det en bra lösning att skissa lite för att sedan fylla i lite med oljepastellkritor, blir ju inte särskilt detaljerat men man blir glad av lite färger. Blir lite seriefiguraktigt... Ena ögat är visst lite skevt, ser jag nu. Men den är inte "utsmetad" i Iphoto i alla fall...;) Jag försöker....Hehehe....
Ha en trevlig kväll!!
Hej!
Idag är jag sjuk. Inte så kul. Jag är tjock i halsen och jag hade så mycket slem i svalget så att jag nästan kräktes. Not so nice... Teorin är därför ombokad, vilket gjorde att jag även var tvungen att boka om uppkörningen. Men det gör inget , fördå får jag mer tid på mig att köra!
Jag har sovit idag, men jag har faktiskt ritat lite också. De röda detaljerna är ritade eller målade med pastellkritor. Själva motivet, tjejen är inspirerad av en modellbild.
Stars...
Blev visst en teckning till! Jag blev inspirerad av en sminkreklam till denna. Jag har jämnat till den lite i Iphoto, kolstrecken syntes lite väl mycket. Ser faktiskt aningen bättre ut i verkligheten.
Snabbis: Strike a pose
Jag kände för att rita någo modeaktigt. Lite fashion på en konstblogg alltså. Hehe.
Jag har inte hållit på så länge med denna. Ritad med grafit och kol på ett stort A3, ca 60 min (därav slarvet). Jag ska bara försvara mig. Har man så jäkla snygga bröst som tjejen på bilden så har man en skyldighet att visa dem på min blogg. Sådeså. Hehe, så därför är linnet genomskinligt....
Spindel..version 2
Jag tyckte inte om den teckningen jag lade upp senast. Så jag struntade helt i den och började med denna istället. Den var lite roligare tyckte jag. Allt jag lägger upp är faktiskt övning. Jag är inte så duktig i nuläget men jag ska fasen bli bättre!! Därav av alla utkast! Tålamodet är viktigt också, så jag får försöka bättra på det med!
Denna teckning är ritad med grafitpennor och massor med kol. Den är i A3 storlek så den är bara fotat med en
usel mobilkamera.
Spindel
Ursäkta frånvaron. Jag har hållit mig borta av en specifik anledning. För mycket nedstämda inlägg drar ned hela bloggen, och en blogg ska förmedla känslor men inte enbart sorg, tycker jag. Försöker ta mig i kragen och rycka upp mig. Tack för alla omtänksamma kommentarer. Ni ska veta att sådant verkligen värmer när det behövs som mest.
Idag har det regnat så jag har mest varit inomhus förutom promenader med vovven. Jag vet inte hur det har varit där ni bor, men här i Norrköping har det regnat katter och hunder (konstigt uttryck, eller hur!!?).
Såg på Topmodel och fick lite inspiration till teckningen nedan. De stackars deltagarna skulle posera med....EN SPINDEL! Jag säger bara stackars dem! Jag har en fobi när det gäller spindlar, kan jag ju säga. Men i vilket fall tänkte jag rita en sådan teckning där modellen har en spindel som klättrar uppför handen...uhuh.. Spindeln har jag inte ritat än..men den kommer...troligtvis..om jag vågar...
En teckning som reflekterar sinnesstämningen
Hade lite svårt att sova igår så jag satt och ritade lite. Jag lät pennan vandra över pappret. Pennan och handen fick bestämma helt var vi skulle hamna. Det blev denna. Det finns ingen referens annat än mitt huvud så proportionerna kan vara off. Men vad spelar det för roll? Min teckning och mina känslor. Jag bestämmer vad det ska bli.
Hon är utelämnad till sina känslor och övergiven, sitter bar och gråter. Det finns ingen som kan göra så att tårarna slutar falla. Allt är försent. Bara tiden kan stilla tårflödet.
Sorgsen...
Hej alla!
Ursäkta för min frånvaro. Allt känns bara jobbigt just nu.
Min älskade sambo utreds ju för något, en neurologisk sjukdom eller något annat. Det är troligtvis allvarligt. Ingen läkare vet vad. Han har träffat ett gäng av läkare vid det här laget. Han har fått röntga hjärnan ett par gånger och idag så berättade en av läkare att de ett tag misstänkte cancer i hjärnan. En hjärntumör. Vi har alltså inte hört detta förut trots att han röntgades för 5 månader sedan. Ingen berättar något för OSS! Borde inte vi få veta?
Den senaste misstanken är att han lider av epilepsi i kombination med något annat, Parkinson eventuellt. Det är därför det är viktigt att jag klarar körkortet snart, han kanske inte får köra bil mycket längre. Han har vid några tillfällen drabbats av frånvaroattacker och svimmat. Jag har nästan ingen energi alls. All energi går åt att oroa mig för Dennis. Jag har INGEN aning hur jag ska lyckas med skolan när allt detta pågår.
Förlåt för att det blev ett deppigt inlägg men jag behövde skriva av mig. Kramar....
Ett under av otålighet....
That's me... Jag började rita den vänstra för två dagar sedan men så tröttnade jag ett tag och började rita på en lite ljusare teckning. De är mobilfotade så det är lite si och så med kvaliteten fast det är det ju i och för sig på kvaliteten på dessa i stort också ;)
Äckligt...
Hittade förresten en riktig psycho-bild! Är det på riktigt eller vad? Den ser autetisk ut men man vet ju inte.. Otroligt äckligt i alla fall! Hehe...
Övningskört..
I morse var jag och pappa inne i stan och fick en körlektion. Jag fick det fantastiska tipset av en körskollärare på uppkörningen! Ta med handledaren på körlektionen. Visste inte ens att man fick ta med sig sin handledare på körlektionerna. Men vilken fantastiskt idé. Nu förstår ju även pappa det speciella "tänket" som han kanske inte har så lätt att verbalisera eftersom man kör på rutin efter så många år!
Det gick kanon och körskoläraren tycker att jag kör bra och trevligt (?!) men att det är lite detaljer som behöver finslipas som kan vara avgörande på en uppkörning. Som VAR man tittar. Framförallt vid korsningar, som jag vet är min svaga punkt!
Känns bra faktiskt! Mina föräldrar är underbara som betalar körkortet åt mig, de lovade visserligen det när jag var liten, om jag inte rökte eller drack. Jag har aldrig rökt och bara smakat alkohol, men kommit på att det är inte min grej. Så jag höll ju min del av avtalet, så att säga. Men jag blir inte mindre tacksam för det!! Tack!!!
Nu håller jag tummarna för Ida på www.eldnatt.blogg.se (varför kan jag inte göra klickningsbara länkar!!) att det går bra för henne när det är hennes tur! Världens gulligaste tjej btw! Lycka till!
It's coming along..
Ritar på min stora teckning ifall någon undrar vad jag styr med... Jag och Dennis är sega idag. Känner mig väääldigt deppig idag.
Försöker rita....
Denna teckning började jag med i går kväll för att distrahera mig från den kuggade uppkörningen. Den är stor, A3, jag ska öva mig att ha tålamod att rita stort och detaljerat och låta det ta tid! Hon kommer att vara omgiven av blad och blommor!
Kuggad uppkörning...
Hej alla!!!
Nu är jag tillbaka, dock lite bedrövad. Blixten slog ned i närheten av oss och förstörde modemet och routern så vi har inte haft internet sedan förra inlägget. Nu har vi en ny stor Thomson dosa som gateway(?) tror jag att det heter. För stor tyvärr, men det var vad Telia hade att erbjuda.. Men nu fungerar det i alla fall!
Som jag skrev så är jag bedrövad. I går kuggade jag på uppkörningen. :-( Kommer fan aldrig klara den känns det som.
Det var en rad olika tråkiga omständigheter som inträffade, inspektören gjorde inget ingripande eller något sådant allvarligt men tillräckligt för att kugga mig!!!!
1. Jag är osäker på korsningar. Det visste jag redan, jag kan reglerna men när jag närmar mig en korsning så är tydligen min avsökning fel.
2. Jag fick givetvis köra i stan. Jag kryper fram på ettan i några mindre kvarter. Då kastar sig en cyklist fram framför mig och jag väljer att bromsa lite lätt och avvakta hans nästa manöver och mycket riktigt, så åker han rakt ut framför mig. Men det gjorde ju inget då jag körde i noll ungefär. Jag är en sådan person som alltid tar det säkra före det osäkra. Jag kör aldrig för fort till exempel. Jaja i vilket fall så ville inspektören att jag skulle fortsatt köra och ignorerat cyklisten. Då vet jag det, tills jag agerar så nästa gång och en inspektör tycker att jag skulle stannat. Mänskliga faktorn.
3. Den tredje tråkiga grejen hände när jag höll på att backa. Jag fick köra in på en pytteliten väg, där det endast stod ett litet hus med en liten trädgård med staket kring. Jag skulle backa runt deras staket och det fanns ingen trafik så långt ögat kunde nå. Jag kollar runt omkring mig och backar mycket sakta och stannar upp två gånger. Och då dyker det upp en motorcykel snett framför mig och överrumplar mig. Jag tyckte dock inte att det var någon fara då jag hade stenkoll bakåt och dessutom stod jag still!!!! Men när vi kommer tillbaka till vägverket så får jag kritik för att jag inte hade uppsikt framför bilen.
När vi satt där så höll jag skamset med, men nu när jag tänker på det, är det inte viktigare att inte backa på något? Motorcyklisten får väl dessutom ta hänsyn till mig då han kör in. Jag skulle vara tvungen att ta det jättelugnt om jag såg en bil stå och backa när jag körde in på denna vägen? Lite taskigt! Äsch...
Jag gjorde mitt teoriprov 19 augusti förra året innan de nya reglerna trädde i kraft så det har alltså gått ett år sedan jag gjorde det, nu på torsdag. Då är jag tvungen att göra om teoriprovet och dessutom gå någon jäkla ny kurs, riskettan eller vad det hette. Kostar 900!!!!! kr för tre ynka timmar. Man ska diskutera risker med att ta droger, dricka och vara trött när man kör. Jag som är nykterist, aldrig tagit droger och inte ens kör då jag har huvudvärk!!! KUL! Jag är lite irriterad och det känns som jag vill ge upp då jag får göra om allt igen!!!!
Så nu är jag lite ledsen! Framförallt blir jag ledsen när jag ser besvikelsen i allas ögon. Det är det värsta, om ingen hade vetat det så hade det varit lugnt, då hade jag förbannat mig själv i tysthet men nu vet min familj osv. Dessutom äger min sambos brors fru körskolan. :-(
Tack för att ni finns i alla fall!! Massa kramar// Mia
Hejdå, bilen, dig kommer jag nog aldrig att få köra...:-(
Övningskör
Idag har jag övningskört extremt mycket! Jag har sprängande huvudvärk för att jag spänner mig så jäkla mycket!
Växellådan ger mig ett nervöst sammanbrott. Som ni förstår så är jag en mycket nervös förare.
Det konstiga är att jag och min mamma är precis likadana. Hon tog körkort i precis samma ålder som jag är i nu och vi fruktar precis samma saker. Något som ger mig kalla kårar är om man fastnar i en bilkö i en backe. Vi har flera sådana tokiga rödljus i stan. Jag blir livrädd och jag känner svetten lacka i pannan. Tycker det är otäckt när jag har bilar bakom mig, är rädd för att missa dragläget och rulla på bilarna bakom mig!!!
Jag kanske aldrig kommer att klara att köra upp med en manuell, men det är klart, mamma klarade det ju så då kanske jag också kommer att göra det...någon gång.
Moroten för att klara körkortet är helt klart den här bilen!!! 315 hästar!!! Supran. Jag ska köra den hela tiden (lysena kommer dock att vara nedfällda för jag tycker att de är ganska fula!!). Till min stora lycka, men Dennis stora förtret så är det automat. Yehooo!! Då kan man koppla av!!
Vår bil....
Älskar dig!
Trots att vi är så olika älskar jag Dennis över allt annat. Oron för honom tär verkligen på allt.
Skissar igen..
Nu är jag mig själv igen. Ritar på vackra kvinnor. Är det mitt undermedvetna som talar om att jag inte duger som jag är och måste se ut som mina teckningar? Detta är bara en jättesnabb skiss bara för att öva hår och kropp.
Hej!
Just nu sitter jag och skissar lite förstrött, försöker öva mig på att rita hår och så kroppen förstås. Visst, man kan titta på en bild (blir bättre) men det är ju ingen utmaning. Och som alltid när jag skissar från huvudet så blir kvinnan så söt. Sockersöt. Nästan lite Blahaha..
Gud vad det regnar idag, tråkig dag. I kväll ska Dennis och hans mamma träffa en mäklare. Huset bredvid är till salu och hon ska troligtvis flytta in där. Punkt.
Ska nog måla klart min tavla nu mellan skisserna. Otåliga lilla jag, har tio olika teckningar på G och en tavla. Fasen man blir lite stressad. Och så ska jag läsa lite körkortsteori, har ju redan klarat teorin men det skadar ju inte att fräscha upp kunskaperna lite!
Sjunger.
God morgon, skoja bara! Jag har faktiskt varit vaken hela dagen men jag har inte bloggat. Tänkte lägga upp bilden jag målar på i morse, men det krånglade så jag lade helt sonika av.
Jag har haft en brutal ångest idag då min uppkörning närmar sig hotfullt...
När ångesten blir så påtaglig så är det bara att ge upp, hur mycket man än försöker så blir det ingen produktiv dag.
Något som lugnar oron för mig, är musik. Jag sätter mig ned med en penna och ett block och skriver låtar. Och så sjunger jag och sjunger och sjunger lite till!! Det är min passion här i livet (konst också förstås!) och det var genom musiken jag träffade min Dennis för 5,5 år sedan. Det var dessutom tack vare musiken som jag överlevde all min ångest och ätstörningar och alla motgångar. Musiken har varit och är fortfarande min livlina! Låter dramatiskt men den betyder enormt mycket för mig!
Så nu ska jag bara våga visa Dennis vad jag skrivit ( har prestationsångest vad det än är jag har skapat, tavla, musik eller tårta)... Det är ju Dennis som är proffset så man blir ju lite nervös även om man varit tillsammans i fem år. Mes, är jag, jag vet!! ;)
Ritar på en kille!!! Hehe...lät lite tokigt.
Har ni hört på maken. Jag håller på att rita på en människa av manligt kön! Jag som jämt målar kvinnor kände att nu är det dags för en kille att äntra bloggen.
Tyckte denna blev lite cool. Han blir ganska snygg faktiskt! Det ser ut som om jag har målat ett sträck på hans vänstra kind men det har jag inte! Hundhår, hundhår och åter hundhår, de inkräktar till och med på mina teckningar. Den är bara fotad med mobilen än så länge!
Vi kom nyss hem, jag har varit hemma idag igen hos mina föräldrar ett par timmar och skött om katterna och växterna i deras frånvaro. De har det bra i Skåne. Det är ganska mysigt därnere, man har kossorna och hagen cirka 5-10 meter från huset och när jag var liten brukade jag prata med dem eller rättare sagt mua med dem. Numera är jag så skicklig på det, att jag alltid får ett svar av kossorna. Mu! Det ni!
Jag har döpt honom till Herbert, när jag tittar på honom så ser jag en Herbert..Cooola Herbert...:)
Vill flytta..
Ord kan inte nog beskriva hur gärna jag vill att vi ska bygga ett hus och flytta! Vi bor ju i ett ganska litet hus i skogen och den här sommaren har det var förjäkligt. Huset läcker som ett såll. Jag har en stor fobi. Jag är LIVRÄDD för spindlar, även insekter. Jag hatar dem. Verkligen. Det har alltid varit fullt av småspindlar här vilket är nog så skrämmande, men den här sommaren har det kommit in STOOORA spindlar. Senast i sovrummet då det satt en spindel som var 4-5 cm i diameter i taket. ENORM. Jag somnade med ångest. Och jag slappnar aldrig av. Spindlarna konspirerar mot mig. De springer alltid mot mig och skrämmer livet ur mig. Jag får ett psykbryt och står och gråter i tre timmar.
Jag låter säkert löjlig som bara den, men jag är verkligen rädd. Fast jag skulle vilja att vi bygger ett nytt fint hus i alla fall, spindlar eller inte...hehe.
Jag tänkte lägga upp en bild på spindel i taket men jag inser att det skulle innebära slutet för bloggen, jag får panikångest bara att jag ser dem på bild, så jag skulle aldrig kunna gå in på bloggen!
Armins bil...
Jag har kämpat med uppdraget jag fick av Karros kille Armin, att göra någon slags design som han kan ha på ett tomt utrymme i sin fina bil! I nuläget har jag väl gjort ca fem stycken olika, men jag har kastat tre stycken! Jag har gjort denna och ett Nissans Z:a emblem, den senare gick tyvärr inte att scanna in! Men det är bara en cirkel med ett z:a i!
Ahhh...jag är inte nöjd. Det var så himla länge sedan jag ritade bilar, inte heller det jag är bäst på om man säger så. Loggor är jag väl inte heller helt hundra på!
Den är förstärkt i färgen i Iphoto, så den är lite mer blyertsfärgad i verkligheten.
Karro, din lilla svikers, jag väntade hela dagen på att du skulle ringa och sedan komma. Jag stod tre timmar och lagade mat och bakade en tvåtimmars tårta, sedan behagar inte damen att dyka upp? Hehe..jag skämtade det gjorde jag inte. Trodde att ni skulle komma och titta på teckningarna?
Jaja det gör inget! Sov gott, jag älskar dig gumman!
Här är bilen...några detaljer kvar att göra bara! Grafitpennorna 6B och 9B på ett A4 ritpapper.
.
.
.
Nattsudd...
Hejsan!
Det är faktiskt inget kul att skriva inlägg när man inte kan ladda upp bilden.. just so you know :)
Jag sitter och skissar som vanligt, jag vet inte varför jag har så svårt att göra det på dagarna, jag kommer igång ordentligt när klockan har passerat nio!
Idag har jag och D varit nere hos mina föräldrar, eller de är inte hemma utan i vårt (ok då, deras) sommarhus i Skåne så jag är katt- och blomvakt. Vilket visade sig vara ett grymt tidsödande åtagande! Efter tre timmar var jag klar med alla kattlådor och alla tretusen blommor, paprikor, potatisar och morötter och jag vet inte allt! De mysigaste var dock att kela med de två söta kattkillarna hemma! Saknar verkligen dem!
Ett ganska dåligt mobilfoto på det jag skissar på, posen är lånad från någon, minns inte vem!
Pappret är egentligen alldeles för grovt, men när andan faller på får man ta det som finns!
Hon är inte så kladdig som hon verkar på bilden..hehe.
Virvlar...
Sitter och ritar på ett ritpapper. Nöjd med motivet faktiskt, älskar realism kontra fantasi. Det här motivet ska bli inspiration till en oljemålning, kan nog bli jättefint med färgvirvlar i bakgrunden. Min scanner förstör bilderna lite faktiskt, vilket är lite trist. Den är mycket mer detaljerad och mörkare än så här.
Ritad med grafitpennorna 6B och 9B.
Trulls...
För ett par dagar sedan så följde jag med Dennis till stan då han hade bestämt träff med en kille för att sälja däck. Vi mötte honom på en parkering på Ingelstad då han kom från Motala och vi bor lite utanför Norrköping. Kan vara lite svårt att hitta hem till oss. Jag tänkte att sitta kvar i bilen och låta karlarna sköta sitt. Då ser jag att mannens fru kliver ur deras bil och klappar och stryker något pyttelitet ömt i sin famn. Då kan jag ju säga att jag fick eld i baken, jag älskar verkligen djur. Och vad får jag se när jag kliver ur bilen om inte det absolut sötaste jag sett i hela mitt liv! En liten valp!
De hade döpt det lilla livet till Trulls och han var endast nio veckor gammal. En blandis, Dvärgspets, Chihuahua och Pekinges. Jag smälte genast och jag blev KÄR när han kärleksfullt började tugga på mina fingrar. Åh, vad jag ville ta hem honom. Försökte byta honom mot bilen och huset men av någon outgrundlig anledning så gillade de honom för mycket. Hehe. ;)
Jag fäste mig mycket vid Trulls på den korta stunden och helt seriöst har jag faktiskt drömt om honom varje natt sedan dess. Jag och Dennis bestämde oss för att vi snart ska skaffa en sådan liten gulleplutt! Tack för att vi äran att träffa honom och att vi fick kela lite med honom!
Här är han, den bedårande lilla Trulls:
Har han inte världens minsta små tassar? Se så liten han är i förhållande till Jens hand!
Hej Michaela!
Tack för kommentarerna, gumman! Dennis blev glad för att du kom ihåg honom!
Så rolig att du hittade hit till min blogg. Klart att du ska komma och hälsa på någon dag!
Jag ska minsann skaffa mig en liten vovve framöver, Baileys behöver en liten kompis!
Lady och Baileys måste förresten leka av sig, vi kommer ner till er någon dag! Hälsa Tony, Anette och syrran såklart! Kram på dig gumman!
Lekande vovvar!
Vår lilla (stora) vovve...
Det här är Bailey's vår fina hund. Lite alkoholklingande namn visst, men så är han döpt efter husses favoritlikör! Lägger upp lite bättre bilder så ser man honom lite tydligare.. Han är så otroligt svart så det är svårt att fota. Men visst är han vacker?
Han kryper jämt upp tätt intill oss och han vill gärna sitta *I* knät. Kan vara en rätt rolig syn då han är en riktig bit på över 60 kg!! Snällare hund får man dock leta efter, han har aldrig gjort något av elakhet. Jag älskar den lilla grisen!
Fina vidder...
Problemen med bloggen tycks aldrig upphöra, kan inte lägga upp bilder, får lägga upp lite foton då och då... Jag börjar verkligen gilla min kamera som jag fick av min älskling i födelsedagspresent! Det är en Nikon D40, det är en amatörkamera men å andra sidan är ju jag inget proffs. Väldigt bra att börja med! Men jag ska försöka gå in för det lite för att fota, för det är ju väldigt roligt!
Här var jag och älsklingen ute och gick med vår vovve igår. En jättefin väg inte alltför långt ifrån oss! Solen stekte och det var ca 40 grader eller liknande.
Min syster..
Nu när bloggen och vårt internet har krånglat så mycket så kände jag att min irritation måste gå ut över någon och vem passar inte bättre än min syster! Hehe...om jag lade ut den här bilden så skulle hon stämma mig..Hehe...bring it on. Skämt åsido du är ju så fin så varför inte! Nu blir Armin glad vettu! Skissar förresten för fullt på det vi pratade om!! Puss, gumman, du är jättefin! Lova ya!
